Ekonomi S/Y Pusans långsegling

Sep 2015

Det är säkert många seglare som undrar vad det kostar att långsegla. I alla fall undrade vi det innan vi startade. Vi sökte i litteraturen, men hittade bara delar, ingen helhet. Några tog upp vad det kostar att underhålla en båt, några hamnavgifter eller något annat. Det här avsnittet kan vara av intresse för er som funderar på att långsegla och kanske en eller annan som tycker uppföljning kan vara kul. Tanken är med andra ord att ge en så heltäckande bild som möjligt av vad det kostar att långsegla.

Hur som helst, den kostnadsbild som vi presenterar är så klart med våra prioriteringar. Vi har under större delen av resan så här långt övernattat i marinor. Ankring är ett billigare alternativ. En annan prioritering är att äta gott och gärna ute på någon restaurang. Även den utgiften kan minskas om man är mer ekonomisk. Däremot är utgifter som försäkring ganska given, om man inte enbart försäkrar tredje part. En sådan försäkring är ca 10 % av försäkringspremien. Det är också den försäkring som inklareringsmyndigheter och marinor frågar efter.

Vi gjorde en omfattande renovering och utrustning av båten åren innan vi seglade ut. Innan seglingen köpte vi också pilotböcker, sjökort för hela Europa, Sydamerika och Västindien, vilket även gäller elektroniska sjökort. I avsnittet under fliken ”Båten” finns en beskrivning vad vi gjort. Det har självklart påverkat utgifterna nu i början av vår segling. Utrustning och underhåll av båten kommer med all säkerhet att öka med tiden. Faktum är att kostnaderna för just detta stadigt har ökat under vår långseglingen. Det är alltid något som inte håller måttet eller går sönder (se gärna vårt blogginlägg under kategori underhåll).

Vad kostar det att segla per månad?

Vi har under hela vår resa haft en uppföljning på vad vi spenderar, uppdelat på ett antal poster som hamnavgifter, mat/hygienartiklar, restaurang/pub/café, nöjen/media/tidningar, underhåll av båt mm. Vilka poster vi följer upp beskrivs tydligare längre fram i texten. Det är ett jobb som inte tar mer än någon minut varje eller varannan dag. Inte särskilt betungande med andra ord, men ger kontroll.

Utgifterna varierar en del över tiden, men för det mesta spenderar vi drygt 19 000 kronor (ca 2000 €) per månad över en 5 års period. Så här långt stämmer verkligheten bra med den kalkyl vi gjorde innan vår långsegling. Variationen över månaderna kan också vara stor, även om det inte är ofta.  Tar vi bort köp av nya tillbehör till båten (inte underhåll) och större kapitalvaror så reduceras kostnaden till ca 15000 kr/månad. De senaste åren har kostnaden minskat ganska mycket, och speciellt den tiden vi har seglat omkring bland Kanarieöarna. Låga hamnavgifter tillsammans med låga priser i affärer och restauranger har sänkt våra kostnader med ytterligare ca 3000 kr/månad. Det ska sägas att moms på Kanarieöarna är 7%.

Kostnaden per månad kan bli ännu lägre om man ankrar och endast köper det som är absolut nödvändigt, möjligen kan man halvera den genomsnittliga månadskostnaden. Ja det går att räkna på många olika sätt. Nedan kommer mer uppgifter och då kan du som läsare själv bedöma vad som är verklighet och rimligt för dig. Hoppas det kan var till vägledning…

Vad går pengarna till?

För att veta vad vi köper följer vi upp kostnaden på olika poster eller typ av utgifter. Hur det ser ut under en period av 5 år har vi samlat i ett cirkeldiagram nedan.

Figur1: Typ av kostnader i procent för perioden maj 2010 till april 2015 (5 år)

Fördelningen är i procent och de största posterna framgår tydligt av figuren. Uppdelningen är på fler poster än tidigare vilket kanske gör det enklare att bedöma vad som är relevant för just dig och vad det då kostar att långsegla. Några av posterna är ganska självklara medan enstaka grupper behöver förklaras och exemplifieras.

I Hamnavgifter ingår även el och internet.

Under rubriken ”nöjen” finns två rubriker i uppföljningen (hela seglingen är förstås ett nöje). I posten Restaurang/pub/café ingår som rubriken säger att äta ute, gå på pub och café. Det är mycket av den sociala delen med andra seglare. Andelen har inte förändrats så mycket över tiden trots att vi är ute på restaurang större utsträckning jämfört med tidigare. Prisbilden i södra Europa är klart lägre än i norra delen. En snarlik post är Nöjen/media/tidningar där olika teater- och musikföreställningar vi varit på ingår, men även köp av DVD , CD och tidningar (dagstidningar och specialtidningar som båt och foto mm). För det mesta har vi internetuppkoppling och följer även nyheter över nätet, mer än vi någonsin gjort tidigare.

Underhåll av båten omfattar bland annat kostnader för att lyfta och bottenmåla båten, rengöringsmaterial, byte av detaljer på båten och tillbehör som slits ut. Posten tycks öka med tiden, vilket inte är förvånande. En stor post (så här långt) är köp och byte av ny propeller som vi berättade om i inslaget från Brest i Frankrike. För att byta ut propellern lyfte vi båten några timmar.

I Lagos där vi varit under två säsonger har vi gjort en hel del reparationer. Ett exempel är att toaletten med tank har plockats ut och delar av pumpen har reparerats (inget roligt jobb). Det innebar att vi måste montera bort lite av inredningen för att få ut allt. Marinan har dessutom en mycket bra tillbehörsaffär, där det är möjligt att få tag i de mesta. Där var vi ganska många gånger. Våren 2012 lyfte vi  båten här för att bland annat byta en genomföring innan vi seglade vidare. Fortsättningsvis har vi lyft båten en gång per år för rengöring och bottenmålning.

Vi haft problem med att batterierna inte laddar som de ska. Våren 2013 köpt vi nya, vilket även inkluderar ett startbatteri. Eftersom vi gärna vill ha Victron energi GEL batteri måste det beställas, vilket inte var det lättaste, då det inte tillhör standardsortimentet i båttillbehörsaffären. Tyvärr klarade sig batterierna bara i två år. I San Sebastian på La Gomera  var det dags att byta till nya, vanliga startbatterier på 120 Ah styck. Något annat fanns inte att få tag på.

I posten Tillbehör till båt finns bland annat kostnad för tillverkning av en ny ankarrulle som vi berättat om i ett av våra inslag. Den gamla klarade inte riktigt den sjö vi har mött. Andra exempel är köp av fender, förtöjningslinor, fäste för solceller, ny genomföring till ankarboxen. I posten ingår även köp av pilotböcker och sjökort. Vi köpte det mesta innan vi seglade ut, men upptäcker efterhand att vi vill ha fler detaljerade beskrivningar och sjökort. Dessutom har några pilotböcker kommit ut i ny upplaga.

Vi har också utrustat båten med en betydligt bättre och mer ändamålsenlig biminitopp jämfört med tidigare. Tillverkning av en rostfri ställning var också nödvändigt. Det ska sägas att allt detta tog ganska lång tid och flera påminnelser innan det var färdigt. I Las Palmas köpte vi ny utrustning som utombordare, EPIRB och en satellittelefon. Satellittelefonen är en backup till kortvågsradion om något skulle hända.  Vi har också installerat Sonic Shield, ett ultraljudssystem för att förhindra beväxtning. Har snart haft det ett år och vi får återkomma om hur det fungerar.

Större inköp/kapitalvaror har varit ting som köp av TV, DVD spelare, extern hårddiskar och kamera för att kunna fotografera under vatten och flera nya objektiv.

Transport, tåg, flyg mm är kostnader för resa hem till Göteborg, tågresor till London och Lissabon och andra bussresor vi gjort på olika ställen vi varit på. För det mesta kan vi flyga hem ganska billigt om man beställer i tid.

Diesel är en löpande kostnad som så här långt ligger på samma nivå. Priset för diesel är ungefär samma i de länder vi hittills har besökt. Vår förbrukning är liten, eftersom vi har en förhållandevis liten motor (29 HK). Då vi gärna vill komma in i hamn i tid så går motorn igång rätt ofta. Samtidigt försöker vi segla så mycket som möjligt. För det ändamålet har vi två lättvindssegel som går att använda i svaga vindar om inte sjön är för hög. Den statistik vi har visar på att vi förbrukar ca 1,9 liter/ timma. Under den tiden vi varit ute har motorn varit igång ca 400 timmar.

Eftersom vi nu har tagit bort mycket från posten Övrigt finns inte så mycket kvar. I posten ingår utgifter för mindre ting som hushållsutrustning (exempel är en liten espressokokare, vitlökspress, koppar, stekpanna), frisör, tvätt, kort, avgift SXK, sjöfartsregistret, tillstånd för radiotrafik och flera andra små poster.

Vad är det som har förändrats under vår resa? Är det någon grupp av kostnader som minskar eller ökar? Under de fem år vi seglat har nästan samtliga grupper successivt  minskat eller i stort ligger stilla utom underhåll av båt som ökat från en andel på strax över 3 procent till 8 procent. Även tillbehör till båten och kapitalvaror har ökat samt  transporter och kläder har ökat något, men från en låg nivå.

Figur 2: Förändring av kostnader (andel) under de fem åren vi seglat. Kostnaderna är ackumulerade

Vad kostar det att segla i olika delar av Europa?

Under vår segling kan vi ganska grovt konstatera att det tycks vara billigare ju längre söderut vi kommer. Kanske inte särskilt vetenskapligt, men känslan är ändå ganska tydlig. Vi har därför delat upp våra kostnader i olika delar av Europa och då får vi fram följande bild.

Figur 3: Vad kostar det att segla i olika delar av Europa

 

Genomsnittet gäller för 5 år och täcker alla länder från Sverige till Gibraltar. Nordeuropa är Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Belgien och täcker en period av 4 månader. England omfattar även kanalöarna Guernsey och Jersey och omfattar en period av 10 månader. I Sydvästeuropa ingår länderna Frankrike, Spanien och Portugal. Perioden är 24 månader. Större delen av tiden har vi varit i Portugal. Madeira/Kanarieöarna är ju givet. Perioden är 22 månader.

Diagrammet ger endast en grov bild och uppdelningen är gjord med det material vi har. Vi skulle kunna slå ihop England med Nordeuropa, men eftersom vi stannade där ganska länge tycker vi att skilja ut England ändå kan ge något. Tydligt är att norra delen av Europa är något dyrare än södra delen (vet inte om Frankrike vill tillhöra den södra delen).

Det som skiljer norra från södra delen är att matpriserna är lägre och att äta på restaurang är mycket billigare i södra Europa. Även hamnavgifterna är något lägre i söder, men inte överallt. Norra Spanien hade låga hamnavgifter och delar av Portugal också. Dyraste hamnavgifterna var i England under våren och sommaren. I Lagos är hamnavgiften under vintern låg, men från juni till september är den betydligt högre och det gäller för de flesta hamnar på Algarvekusten (mellan två till tre gånger högre). Hamnavgifterna är låga i Las Palmas och även Santa Cruz på Teneriffa. San Sebastian på La Gomera har också ganska låga avgifter, speciellt om du betalar i förväg.

När vi senare seglar vidare och kommer till områden där det är möjligt att ankra sker det säkert förändringar i utgiftsbilden, men det får vi återkomma till.

Vi hoppas att beskrivningen kan ge en vägledning till kommande och andra långseglare. Vi kommer också att uppdatera ekonomifliken med jämna mellanrum. Om någon har frågor är det bara att skriva in den i kommentaren så ska vi försöka svara.